tisdag 18 september 2012

J

Livet stannar upp,
tiden läggs i vakuum.
Ingenting är viktigt.
Vardagen utanför  är en annan värld.
Mina ord fastnar i halsen.
Ingenting är viktigt.
Fingrarna blir stelt orörliga framför telefonen
och jag önskar telepati fanns.
Ingenting är viktigt.
Jag vill leta upp det högsta berget
och ställa mig där, för att skrika ut alla svordomar som finns.
Livets match har börjat, för någon.
Nu börjar allt bli viktigt.
Första halvlek är slut
och just nu ligger vi under med 1-0.
Nu går vi ut och tar dom.
Ingenting är omöjligt.
Jag räknar med seger.
Du spelar forward,
jag och min familj är backar,
vi täcker din rygg, när du vill.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar