fredag 21 september 2012

Ord

Små ord
kan leda till stora förändringar,
Stora ord
leder ofta till ingenting.
Ett ord
är bättre än inget,
att säga det kan
betyda allt.

 

tisdag 18 september 2012

J

Livet stannar upp,
tiden läggs i vakuum.
Ingenting är viktigt.
Vardagen utanför  är en annan värld.
Mina ord fastnar i halsen.
Ingenting är viktigt.
Fingrarna blir stelt orörliga framför telefonen
och jag önskar telepati fanns.
Ingenting är viktigt.
Jag vill leta upp det högsta berget
och ställa mig där, för att skrika ut alla svordomar som finns.
Livets match har börjat, för någon.
Nu börjar allt bli viktigt.
Första halvlek är slut
och just nu ligger vi under med 1-0.
Nu går vi ut och tar dom.
Ingenting är omöjligt.
Jag räknar med seger.
Du spelar forward,
jag och min familj är backar,
vi täcker din rygg, när du vill.


torsdag 13 september 2012

HärligÖmsintSinnligTrogen årstid

Vi sluter oss sakta in i vår höstskrud
och kanske tar vi oss lite tid till tankar.
Vi ser händelser i backspegeln och gör ett bokslut
över sommaren, samtidigt som vi
lägger ny kurs mot kallare och kortare dagar. Hösten.

Kanske har lata dagar avlöst varandra under sommaren
och nu står vi redo att ta nya tag på alla fronter.

En långdistanslöpare har en svår uppgift i sitt ultimata lopp
och det är att hushålla med sina krafter så det räcker hela loppet
ut, inte ta i och springa för fort i början och inte ha för mycket
kvar i slutet.

Kan vi få balans på helheten i vårt livs lopp. Kan jag ta mig tid att sitta ner och titta på en regndroppe oh följa den med blicken på väg ner för hela fönsterrutan
och känna lugn och ro för att sedan känna lusten att ta på mig gummistövlarna, spänna upp mitt paraply för att gå ut på en frisk och renande promenad och då
känna balansen i livet.

För varje år jag lägger till i mitt ålders nummer blir frågorna fler men skillnaden
är att det inte är kopplat till någon jäkt och stress att hitta svaren längre.

Det är vad det är och livet är ett mysterium och i min framtid ligger
just nu den mystiska hösten.

Jag blundar och känner doften av
 kardemumma... the....veken i det levande ljuset....fukten...regnet....löven...
Den Härligt Ömsinta Sinnliga Trogna - Hösten.








tisdag 11 september 2012

Vad gör vi med 11 september

Fick ett samtal från äldsta sonen idag och en fråga om jag kunde bolla några tankar inför hans kväll på kyrkans ungdom med honom. 
Han skulle hålla i ungdomarnas träff och temat för ikväll var den 11 september.
Vi pratade en stund och kom fram till att kvällens tema bör bli, att fira livet.
Alla har ett val i livet, varje dag. Hur ska du leva ditt liv idag? Valmöjligheten är oändlig.
För ett år sedan låg min son på sjukhus med en hjärnblödning och personalen sa till mig när jag med oro i blick frågade ,varför blir han inte bättre? Varför vaknar han inte till? Varför blir han inte starkare?
Det kan vi inte svara på fick jag till svar, det bestämmer Simon själv. Val i livet.
Till vår lycka och till Simons egen lycka valde han att komma tillbaka, att omfamna livet och ta sig tillbaka till fullo.
När något så tragiskt som katastrofen den 11 september händer bör vi, till alla stupades minne hylla livet och ta tillvara på våra egna liv.
Då är det kanske inte förgäves ändå, tragedin.
Vi fick ett dödsbud på mitt jobb igår om en arbetskamrat som lojalt hade arbetat på samma arbetsplats i många år, troget fullföljt sina arbetsuppgifter och nu, efter en tids sjukskrivning gått bort. vad kan vi göra bättre för att hylla honom än att leva livet fullt ut.

Hyllar vi livet? Njuter vi av att vi lever, verkligen lever? Vilka val gör vi, väljer vi kanske omedvetet att ta livet förgivet?
Väljer vi att blunda för vårt vardagliga liv? Kan vi göra livet roligare, rikare, frodigare?
Ett liv kan knäckas lika lätt som ett knäckebrödsstycke. Ska vi då inte välja att lägga sju sorters pålägg och njuta av livets smak?
Är inte alla våra nära och käras bortgång, stora katastrofers bortgång, ensamma bortgångar värda att hyllas genom att vi lever våra liv fullt ut, vi som fortfarande lever.
Jag går till skafferiet och tar mig en knäckemacka, och minns de mina med ödmjukhet och tacksamhet. Tack för att ni påminner mig om att göra valet att leva fullt ut, varje dag.

måndag 3 september 2012

små öron är också öron

Sitter i morgonsoffan och tittar på barnteve samtidigt som jag håller
guldklimpen sällskap innan förskolan.
 Ner för trappan kommer mannen som ska börja sitt nya jobb just idag.
 Han har piffat och donat en ganska lång
tid i badrummet och när han når vardagsrummet, säger jag:
-Gör dig inte för snygg bara inför ditt nya jobb nu.
- Varför inte då ,frågar guldklimpen.
- Nej då kan det komma någon ännu yngre och snyggare tjej o sno honom,
säger jag och har ingen tanke på vart detta kan leda till i en femårings
tankar.
- Mannen himlar lite med ögonen bakom dörren, kanske inte så klokt sagt, säger ögonen.
- Jag bara skojade,tillägger jag, ingen kommer att ta din pappa ifrån oss så klart.
Guldklimpen har redan försvunnit in i teven igen. Trodde jag.
- Ser bra ut, säger jag igen till mannen och vill ge honom en liten extra boost.
Från soffan kommer då en kommentar.
- Men inte så snygg så att någon ung snygg tjej tar dig.
Ansiktet är ett enda stort leende.
Bara för att öronen är små hör de inte sämre än stora.
 Så är det bara.