söndag 26 augusti 2012

en snigels hjärta


Att lära sig älska villkorslöst
är nästan lika svårt som att finna
vägen bland en labyrint av hjärtan
i snigelfart.

fredag 24 augusti 2012

Är det höst?

Jag står i garderoben och letar förbrilt efter något att få på mig.
Jag ska gå med yngsta sonen till nya skolan och jag har sneglat hela
veckan på de andra mammorna när de leende,utvilade och förbannat
brunbrända kom svassande ner för skolgången.
Hur i h-vete har de lyckats undrar jag och tittar ner på min linningskant
som rullar sig som en rulltårta utefter magsiluetten.
Visst har jag också fått färg men den är ojämn och de nedre regionerna
är lika vita som i våras. Några ränder efter vassen bara på mage och rygg efter
de få doppen man har gjort på stranden.

Jag har inte hunnit fixa yogahörnan hemma i källaren på hela sommaren som jag tyckte var en fantastisk ide i våras. Där skulle jag fixa till långa, seniga ,vackra muskler över hela min kropp som jag sen skulle färga solbronsiga i min nyplanterade trädgård, om jag inte dessutom hade hunnit , tillsammans med min man ,som jag alltid är sams med , köpa ett fint litet sommarställe någonstans i sverige och där vi leende skulle måla, bygga, ha terapi i verklig argasnickaren anda. Där skulle vi ta tag i våra olikheter och komma närmare varandra och känna oss som ett.

Fan vi kunde inte ens hålla sams om en 1-liters burk vit färg som skulle smetas på trappan hemma i sommar utan att vi fullkomligt exploderade och ringar och skillmässotankar for genom vårt hem.

Just nu är det lugnt, tills vi hittar något dammkorn i ett hörn och brösta upp oss över. Jag kommer vinna för jag tror fan att jag måste till affärn o titta på bokstaven D i kupa. Använd det till något positivt tänker jag i panik.
-Se här lillsonen, det här är ett D på mammas BH, den bokstaven kan du skriva i skolan. Den är ny. Förut stod det C 85. Nu står det D ettusentvåhundrasjutton cm. runt kroppen.

Tur det är höst. Äntligen kan jag krypa in i stora bylsiga tröjor och dölja det jobbiga. Äntligen kan vi gå till jobbet och drömma igen, utan att stå upp i verkligheten för drömmen om det perfekta äktenskapet. Drömma om mannen som är snygg, snäll och inte säger de dumma triggande sakerna.
 Undrar hur jag ser ut i hans dagdrömmar? Antagligen leende,utvilad med seniga muskler och jävligt brunbränd, och säger inte triggande, elaka saker.
Så Välkommen hösten , äntligen är du tillbaks.

tisdag 7 augusti 2012

Tusen möjligheter

Ett liv
en själ
tusen möjligheter
Ett ord
en sanning
tusen tolkningar
Ett skäl
en tanke
tusen språk


I det omöjliga visar sig

tusen möjligheter
att göra tusen tolkningar
med tusen språk

Foto:Stefani Klemenjak