När någon går blir tomrummet alltid enormt. För den innersta familjen stannarallt upp och man sluts i en bubbla för en tid.
Att hitta ett nytt mönster för dagen kan vara en stor kraftansträngning och
förvirringskänslan kan smyga på och sätta sig på axeln.
Låt det vara så då, för en stund, en tid, och var i sorgen.
Den kommer att vagga de som är kvar i en stilla gungning, som vågorna
slår på en lugn sandstrand.
Följ då vågorna och simma inte emot och försök
stilla gungningen.
För den finns där, för att trösta, läka, gråta och föra dig framåt igen.
Minnena av dig som gick bort kommer för alltid finnas i arkivet i varje människa du har träffat och så länge vi minns dig finns du.
Tack för att vi fick låna dig en stund och när du nu landar på en ny plats kanske du vågar prova nya måltider och även ta sås på potatisen.
Vila i frid Bjarne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar