av kyla och snö.
Lite försiktigt undrar jorden hur det skulle bli
om den blottade sin skrud för tidigt.
Späd som en outvecklad snödroppe,
svag som en förtidigt framkommen knopp,
skulle den då förgöras och aldrig hämta sig igen.
Under det tjocka täcket som skydd förbereder
den sig och samlar all kraft tills det är dags att
blotta sin kropp och förändra, utveckla hela sin
potensial, och inte vända bakåt utan med full kraft gå framåt, mot våren och full blomning.
Jorden väntar, tålmodigt och förstående på tiden som kommer.
Tiden som visar vägen, att få lägga sin blomning i solens famn.
Vi vet att naturen vågar,
vi vet att den litar på att blomningen får stå kvar,
och att kylan inte väljer att krossa den nya klädnaden.
Men för nu vilar den, och drömmer om framtiden och den drömmer om modet att våga gå vidare.
Kraften har den inom sig och tidvalet kommer naturligt.
Att vänta är aldrig fel, men att efter väntan kommer handling, och i handling kan man blomma till fullo. Så om du känner dig som jorden, som en späd knopp, samla kraft och ta rygg på våren och blomma ut i full blom. Du kan själv välja vilken blomma du vill bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar