Reduktionsdags

På 60 och 70-talet var vi väldigt aktiva med att demonstrera, ockupera, protestera. I ca 40 år har vi nu varit tysta och tittat på hur olika färger på regeringar har bestämt allsköns olika hyss så det blir mer och mer uppåt i den lilla toppen och mindre och mindre har fallit ner till den stora massan av människor.
Och vad gör vi? Kör vi in traktorer med gödsel som fransmännen och dumpar framför någon regeringsbyggnad? 
Sist jag var i stan var det väldigt lite av traktorer där.

Går vi med plakat till regeringshuset och skriker ut vår frustration över utförsäljning, privatisering, utmjölkning av skattepengarna? 
Nej , vi hjälper till och servar med kontoöppning till cayman island för de privata ägarna, vi hjälper till att det privata näringslivet kan köpa våra vårdcentraler, skolor, åldringsvård och vi jobbar mer övertid, springer snabbare mellan jobb, vi jobbar hemma när vi vabbar, vi suddar ut våra arbetstider så en chef kan ringa i princip när som helst och du ska svara.
Vi låter våra gamla knapra alldeles för mycket medicin, svälta sig till sömns, dö i sitt eget kiss.
Vi låter våra barn vara i för stora klasser, undgå hjälpstöd i undervisning, läsa i trasiga böcker, ha för få vuxna i sin omgivning under skoltid. Leka i trasiga skolor, vara tvungna att byta skola för den första gick i konkurs.
Vi låter vårdcentraler betala ut vinster till toppen innan bokslut visar hur räkenskapsåret har gått. Vi får be om allmosor till rehabhjälp. Vi står i kö i långa rader till operationer och hjälp för pengarna räcker inte till.

Där är sanningen. Pengarna räcker inte till. Till de parasiter som kallar sig ägare som först ska ha sin vinstutdelning, bonusar och de chefer som har blivit felaktigt lovade en oförskämd hög lön och bonus. 
Bokslutresultaten visar sedan att pengarna var slut till vad det egentligen skulle gå till. Verksamheten. Skolan. Vården. Omsorgen av de behövande.

Och vi gör ingenting.
Vi pratade om hur det ser ut i vårt samhälle idag på en middag, jag och mina vänner  och frågan kom upp. Men hur gör man? Hur protesterar vi idag?
Vi har varit så tysta i så många år att vi inte längre vet hur vi gör när vi protesterar.

Snart är kassan tom för den vanliga människan. Det som var tanken en gång, vi lägger pengar i en pott så kan de som behöver kan få hjälp den dagen det blir aktuellt. Den potten är borta och slut vilken sekund som helst. Pensionspengarna är redan borta. Du behöver själv pensionsspara om du ska kunna gå i pension. Finns inga statliga medel kvar.

Det är dags att göra som gråkappan, reduktion. Ta tillbaka det som är folkets från "adeln", de som skott sig på den regeringsform som har rådit de sista åren. Vi vill ha våra pengar tillbaka, de som nu sitter på några få människors konto.

Nu måste vi ta reda på hur vi demonstrerar. Vi måste alla bli Karl den XI och ta tillbaka våra pengar så vi kan bli humanister igen.